Tja bejjbe!
Jag är tillbaks efter mitt senaste äventyr.. Och vilket äventyr sen! My god alltså!
Helt galet vill jag lova!! =)
Åkte ner på fredagen, efter ett par smärre missöden med tiden kom grabbarna till mig runt 5 o plockade opp mig, då var det systemetdags, handla-matdags och hämta-dunkendags. Sedan bar det av ut på vägarna, hela vägen till Mölndal. Som den begåvade flicka jag är har jag faktiskt lärt mig att använda munnen, ur den kommer dock inte alltid de trevligaste kommentarerna. Lite bitchig är jag nog. Lite smått kaxig. Lite djävulsk kanske man kan säga om mig. Jag kan bita ifrån om det skulle behövas =P Mission Tältet; Bestod av att köra längst längst in i en skog, till ett jäkla hus. Täckningen försvann halvvägs in i skogen en bra bit efter att det blivit en liten grusväg. Inte visste jag att det fanns folk som bodde sådär på riktigt, men tji fick jag. Det var väl en kombination av dessa tu som föranledde trenden för helgen; Dödshota mig så fort jag dissade ngn annan! Farligt farligt.. "Du kan inte skrika om du ligger nedgrävd på 6 meters djup!" "Nu lugnar du ner dig annars kör vi ut dig i skogen!" osv osv.. Kan låta brutalt. Själv tyckte jag faktiskt det var riktigt kul.Trot eller ej! Men det är sant, det är inte var dag man blir hotad. Så lite skärrad blev jag väl. Kanske. Lite. Plytte.

Men jag FICK faktiskt följa med ut ur skogen igen, himla nöjd med det faktiskt!!! Någonstans efter Mölndal innan Varberg påpekar Pattan, han kör; Fan, va ni dricker dåligt! Och jag kunde inte låta bli, det bara kom; Men du då?!! och Wallen spottade ut ölen han drack genom nosen tror jag... Hehe.. Kärlek! Lite kul =) Sorry, för spottet? Not my fault though =) Anyhow, resan gick la väl, vi lyssnade på ett par skivor gossarna införskaffat för 5 kr styck på Rusta! Bra skit! "Gary Glitter talking about his career to XX" tex, inte för att vi fick fart på någon lägereld och ordentligt lyssnat igenom den, men ändå =) Käkade på macdonalds någonstans, skitmat! Patrik la inte i handbromsen när han parkerat så där står jag hoppandes på ett ben när bilen rullar iväg, sitter fast med andra foten och försöker komme ut ur bilen, tacksamt! Kom åt dörren på grannens bil, det blev en prick. Damnit! Dom stod inte kvar när vi kom tillbaka i vilket fall. Typiskt! Kom iallafalla fram till slut, folk satt o diskuterade var vi skulle slå upp tältet o när, vi spanar ut till havs och säger; Ja innan regnet kommer iallafalla.... MEN det tog timmar innan vi bestämde oss o bla bla bla, regnet hann fram. DÅ börjar vi med att slå upp tältet! Gifted! Inte för att vara sån, men det var ju Flodabarn jag var där med...Kanske inte kan kräva så mycket?? *vissla vissla*
Regnet började falla, folket började sätta upp ett tält, regnet ökade i styrka och mängd, tältresandet försvårades, till sist blev vi dock klara. Då slutade det regna. Tack för den televerket! Alla var dyngsura. Alla alla alla var helt genomblöta. Inte bra, men kul var det. Lite iallafalla. Efteråt. Dags att byta om. Becksvart. Ingen lampa. Tacksamt! Så där står vi o strippar allihopa, byte till torra kläder o myser. Sedan är det dags för drinkafton!
Jag kan ju säga så mycket som att den enda drinken som gick ner utan svårighet var Lunds "Zlatan", eller som bonnevarianten heter "Chippen". Jag fick en speciell request om detta, I won't tell you from who!
De andra okej, vi sätter punkt där. Jag låg på lunds madrass och sov sked med han o Jonas, Lund låg i mitten! Det var helt ok, ända tills jonas klev av, då blev madrassen platt som jag vet inte vad. Ser pumpad ut, och det var den.... Runt omkring där man låg. Det fanns dock inte ngn luft under oss! Ont! Och hela hela hela natten blåste det... Jag trodde det rackarnstältet skulle blåsa iväg. Patrik hade tydligen fått en hel del regn på sig, för det var visst hål i taket, ooops =) Och Emil tror jag fick en hajjjfaaaaiiiv i huvudet hela natten av en eller två stolpar som trillat =P Inte lätt detta! Själv vaknade jag med en öm jäkla känsla i vänster sida av käken. Om jag någon gång fått en käftsmäll så tror jag det hade kännts precis såhär. Maybe I did, de är ju rätt brutala de där gossarna!
Jag kör med sk tidshopp, så när jag vaknade första gången så skulle alla gå o handla, jag var inte sugen på det. Jag bangade o låg kvar o sov en stund till, efter att jag borstat tänderna o fräschat till mig lite! Andra gången jag vaknade kände jag käftsmällen iofs... Skumt! Och jag såg blått genom hålet i taket. Det är ju faktiskt lite kärlek på det! Men då var det bara Jonas o jag kvar i tältet, de andra var kvar i stan eller borta o byggde på festplatsen. Så efter lite spaning på peoplena som Kitade, kom Patrik tillbaka så han, jag, Emil o Jonas skulle åka o köpa mat o äta lite granna. Fast vi släppte Emil borta vid festplatsen för han skulle bygga lite. Ajja, his loss! Vi andra drog in till city o började virra runt. Jag har en ursäkt, aldrig vart i Varberg, de andra, ja deras ursäkt är väl kasst lokalsinne, what do I know?? =P Anyhow, vi fann efter mycket om o med en ica-butik, köptepå oss lite smått o gott o begav oss hemåt.. Nej jag ljög! Då begav vi oss för att finna en pizzeria. Bakfyllehungern har satt in. Illa illa illa! Vi beställde "take-away"-pizza o slog oss ner på pizzerian.... Efter en låååååång stund o lite skitsnack om bruden som tog på sig deo, o snubben som var allmänt ointresserad av henne, samt alla förkrympta människor kom vi på att ja. Vi kanske ska säga att vi sitter här, för tydligen hade pizzorna vart klara ett tag.. Ajja Shit happens!
Vi drog tillbaka till the camp, o satte oss o läska de andra med våra smaskiga pizzor. Pizza vs Nudlar?! Vad väljer du?! =P Spela lite kubb, försökte tina våra kräftor, började förfesta lite granna, och begav oss bort mot campingen!
Där i ett hus bodde Tjockisen eller vad han hette, med lite andra män. Ja, karlar these days bor väl ihop tydligen!
Drinkar från dunken, drinkar från flaskor, drinkar från glas o fan o hans moster och kvällens öde var redan utstakat! På förfest nr 2 fann jag dessutom lite mer gråbopack, inte bara jag... Gött! Inte ensam i fajten mot flodapacket! Sweet! Vi drog iväg, vi var la kanske 20 st.. Vet inte riktigt, och vi hittade en genväg... jaaaaaaa! Smaaaaart!

Fast det var ingen genväg. Det såg ut som det, men vi hamnade på kullar, på berg, i dalar, mitt i träsk, fan överallt men inte på vägen där vi borde gått. Clever! Några schyssta bilder blev det ändå =) Och skorna hade jag kvar... Underbart! Vi kom efter mycket möda fram till festplatsen, slog oss ner vid borden. Tog på oss de tjusiga små hattarna, plockade upp maten på bordet, öpnnade kräftorna för att finna att FAAAAAAAN! De hade inte tinat! Vilket as! Inte bra, inte bra.. Typiskt Patrik att glömma en sån grejj! Hihi.. Men det gick ändå, käkade lite av de andra o käkade vårat andra. Vi kan ju komma överens om att vi överlevde allihopa, även om just MITT liv var lite mer nära att ta slut än andras! När jag är på väg upp för kullen för att promenera lite, vad händer? Jo, Wallen får för sig att göra en dropkick och glidtackla mig från toppen av kullen... Aaaaajjj, vilken smärta! Helt oanandes får jag honom över mig o skrapar opp hela knäna! VART ÄR KÄRLEKEN I DET?!
Efter detta är det väl inte riktigt helt klart vad som hände resten av natten, det måste jag erkänna utan att ljuga. Men någon gång under natten upptäcker jag att min nödmobil, eftersom min förra tydigen gick sönder efter Tinas fölsedagsfest... Så jag bytte till denna old school-variant... Vilken nu alltså är försvunnen. Vi letar vi letar, vi ringer vi ringer. men den är ju inte i fickan. Skogen är stor. Gräset är högt. Vi är inte nyktra, vi skiter it! Jag får en krona för att jag är så söt! Fan va najs, sen kom det någon o snodde den! Sicken stil va! Sedan fick jag medaljen. Men sedan snodde någon den med! För jag var tydligen för nykter =) Ja, älskling, allt är relativt, no? Någon gång därefter beger jag mig tillbaka mot tältet. Ensam? Med Mitt lokalsinne? Du måste skojja, nopes, Jonas guidade! Han försökte dock sälja mig till några vi mötte på vägen! Sånt uppskattas inte! Sedan kom det något annat troll o jagade oss ut ur skogen, fan va rädd jag blev! Och jag som hatar att springa!!! =) Goddamnit!
Anyhow, vi kom tillbaka till tältet, efter en tur längs med stranden. Dock vet jag inte riktigt vilka som var där. Men somnade gott gjorde jag. ZzzZzzzZzzzzznaaark! Inte jag då utan alla andra givetvis. Jag är ju en liten ängel. DET vet alla!

Söndag! Ångest? Njae, inte så värst, ont i huvudet? Ja defenitivt! Ont i knäna? Japps, det var det andra som värkte på mig... Damnit, och dom är ju två!! Hör att det berättas historier om mig och Wallen, jag blir lite nyfiken det måste jag erkänna. Så jag smyger mig opp, långsamt långsamt för jag kan inte riktigt gå. och sätter mig med de andra som tydligen campat i bilarna inatt. Vad är detta för veklingar? Är de verkligen svenska vikingar jag har att göra med? This must be some kind of Twilight zone I tell you! I vilket fall, mina jeans, som redan var söndriga innan helgen visar klart och tydligt mina knän när jag slår mig ner i solstolen. Muntra fniss bryter ut. Kärlek! Min hjärna kommer ihåg, jaaaa, det finns chips och glatt öppnar jag påsen. Mumma! Där sitter vi o myser, avslagna efter helgen eskepader, men ändå lyckliga på något vis. Jag är mest lycklig att jag fortfarande lever =P
Det kalrt bästa som händer härnäst är när de muntra djävularna omkring mig får idéen att fälla tältet.... Över Emil... Som fortfarande sover... Grymt bakis från gårdagen.... När han blev tokigt nersöpen av alla!! Finally, they found somebody else to pick on! Dom ser iallafalla himla nöjda ut när tältet faller... När sedan en hand, två händer, ett huvud mödosamt reser sig upp från under tältduken ser de om möjligt ännu muntrare ut.. När han så småningom fått på sig kläder och kravlat sig ut.... hahhaha... Då tycker jag sjukt synd om den pojken! =) Inte lätt att vara bakis inte!

Hjärnan går o slowmo... Vi packar ihop tältet, alla grejjor, stuvar in de i bilarna o åker hem. Klockan är knappt 12 än! De i den andre bilen åkte lite tidigare, och Wallen skulle till skåne o äta räkmacka.. Så det är jag Lund och Patrik som åker i den "tredje bilen", vi hittar mina mongoskivor.. och givetvis är det de sämsta exemplaren som skall spelas opp =) Men fest blir det.. Innan jag somnar i baksätet. Inte så kul för jag fick fan ont i nacken! Vi kör hem till gossarna i Mölndal. Nopes inte dom ute i skogen utan Jonas o Emil. Dom boooor ihop... I told you, grabbs bor ihop these days!! Dessutom har de en skrämmande jätte boende hos sig med, Döle! Ingen som vet vad han heter på riktigt... Men han låter så! Det var därför han fick namnet. Gör honom inte arg, det råder jag dig till! =P
När vi hoppar ur bilen har Patrik sjukt bråttom till någonting så han siktar noooooga på mig och slänger iväg bilnyckeln! Men han missar som tur är och den studsar vidare på marken... Dock händer en sak vi inte förutsett! Nyckeln pajjar! Clever! Efter jag vet inte hur många timmars letande, med lite, eller ganska mycket spelande av guitar hero, så finner vem den saknade delen på nyckeln? Jo, The One and Only, the Best there is, the Beauty among the Beasts... Jepps, inte för o skryta va, men det var jag! Voilá! Dock saknas det en sak, en metallstav. Några milimeter bred, 5 cm lång. Kärlek! Lätt att hitta den på en asfaltsplan, speciellt när den försvunna delen på nyckeln, den där "blip-blip"-grejjan, återfanns i ett litet dike intill ett staket. Nopes, lär nog behövas beställas en ny nyckel skulle jag tippa på! Har märkt en sak, att om man som smått bakfull o seg i huvudet, tittar på guitar hero alltför länge så sugs ditt huvud närmare tvrutan, och OM du någon gång skulle titta bort ifrån dessa rullande band med små pluppar på, tex, på golvet... Så ser det ut som om det bubblar upp. Som om det vart fuktskadat och istället för långsamt ändrar form oerhört snabbt. Riktigt creepy! Dock kommer mina systrar och hämtar mig från detta männens näste! Jag hade nämligen i ett svagt ögonblick för ett par veckor sen talat om för Jasmine att det var Rix fm festival denna helgen! Martina krävde att jag gick med Jasmine, när hon nu speciellt för detta ändamål sovit i vår lägenhet och laddat hela helgen. Stackars mig. jag som inte ens kan gå!

Så det blir att åka hem, duscha, äta lite granna, då ringer Henrik; Blir det någonting ikväll eller?! Svaret är ju; Ja! Så vi bestämmer att vi möts i nordstan vid hissarna strax innan 18. Sedan springer vi iväg ner till Lilla Bommen. Som tur var så är det ett flexibelt underlag. För Jasmine är, som 11åringar brukar vara, inte så lång. Så för att hon skall se scenen på ett drägligt sätt är vi då tvugna att bygga en hög av detta grus åt henne att stå på. Det går bra. Dock tycks inte den kortväxta men oerhört bredväxta kvinnan bakom oss att uppskatta detta trick. Typiskt! Men jag skiter la i det, min älskling måste ju få se Danny! Det är ju därför hon gick dit! Men jag är tydligen lite pinsam! För när jag och Henrik försöker muntra upp flickstackarn som är sjuuuuukligt uttråkad under förbandet, vilket för övrigt var värdelöst! Så blir hon röd om kinderna, och ser på mig som om jag vore världens tönt! What? Jag som är så fräck... =P I vilket fall vi får henne att göra vågen efter mycket om o men, och tro att hon ser lite lyckligare ut med! Henrik den lilla sötnosen springer iväg o köper McFlurry åt oss, mumsigt! Och när Danny kommer, tro att hon blir lycklig när Henrik lyfter upp henne på axlarna och går närmare scenen med henne. Hon måste ju sett bäst av alla där alltså! Själv var jag lycklig när jag såg Snygg-Erik shaka loss o strippa lite smått...haha... Sjukt roligt!
Efter Danny, så drog alla fjortisarna, lite taskigt för Sunset Avenue, eller vad de hette, var ju kvar, och Martin Stenmark med för den delen! Men men, det blev ju bättre plats för oss andra när kidsen drog! =) Vi gick o myste lite, köpte oss en korv, satt o tjöta, o Jasse köpte sig en sån där lång stång av ngt slag med socker på o jordgubb innuti om jag inte såg/smakade fel! Älskling! Satt o softa en stund, och sedan körde Henrik oss hem! En riktig keeper den! Jasmine däckade ju direkt. Själv satt jag o tjötade med nämde Henrik en god stund på msn efter att han kommit hem. Somnade nog inte innan 2 iallafalla, så döm om min förvåning när det ringer från jobbet dagen efter;
Hej, skall inte du vara här nu?
Ehm, nej, jag börjar imorgon, tisdag?! Svarar jag smått förvirrat.
Men vi behöver dig idag!!!!! Snälla Anna, kan du...?

Så då får jag slänga mig på cykeln o dra till jobbet helt enkelt. FAN, jag som hade tänkt sova ut ordentligt! Helt sleten i kroppen o mörbultad och blåslagen, och sönderskrapad, och så har jag en flis också! Men men, min lilla älskling är på jobbet, och han har blivit sååå stor! Och den lilla knubbisen är där med, och hon berättar att hennes mamma mår illa, så hon har en bäbis i magen, och tänk, min lilla knubbis skall bli storasyster!! Gulle! Jobbar till ja kvart i 6 kanske, tar cykeln hem. Som tur är är det nerförsbacke hela vägen hem nästan! Så det är bara att rulla, vilket uppskattas! Dock får jag en chock när jag kommer hem, äntligen satt mig i soffan, ätit middag, borstat tänderna och tänkt däcka vid 7-snåret, när Henrik ringer;
Tja, jag är på väg till stan, regnar det hos dig?
Ehm, nej?? Vad ska du göra i stan?
Vi skulle ju på NRJ in the park?!
Ja jäklar ja!! Det hade jag fan glömt! Så det blir till att slänga på sig lite kläder och dra iväg till liseberg o möta honom....


Äh fan nu är jag trött! fortsätter imon!




hmm under konstruktion!
ps jag hade gräs i näsan?! inte konstigt det kittlades!