Jag känner störda människor!
Frågan lyder; söker jag mig till dem, eller söker dem sig till mig? Illa illa
Är det för att verka normal jag letar upp människor som är värre än mig?
Eller är det jag som lockar hit dem i min egen madness?
Ja, det är klurigt detta.

För övrigt såg jag två små tanter på vagnen hem igår som funnit varann..
Himla mysigt ändå, de bestämde träff idag för de skulle åka spårvagn till ett gemensamt utflyktsmål.
Av en slump råkade jag hamna på samma vagn som dem när de klev av vid redbergsplatsen.
Små söta tanter, de hade fluffat till håret ordentligt, tillomed tatt på sig örhängen!
Ibland blir man lycklig alltså.
Jag skall också leta upp en reskompis på spårvagnen bara för att se om det går =)
Pöss