En trevlig jäkla kväll helt enkelt!

En intressant gårdag minst sagt. Förvirrande därtill och vi har lilla mig i ett nötskal. Det började med det tragiska faktum att Pelle skall flytta. Ingen rolig tanke, men inte desto mindre ett faktum. Men sagt och gjort så gav jag mig av mot Majorna. När denna underbara lilla filur dessutom blev ett år äldre just precis denna lördag så slog jag även in en ros åt honom. En röd en, som växt i min trädgård. Fint va? =) En ensam röd ros inslagen. Riktigt vacker sådan om jag skall vara ärlig. Han blev glad =) Därmed var dess syfte fyllt. Det var en riktigt trevlig tillställning dock mest med så kallade främlingar. Sådana är jag inte bekant med. Jag vet att jag inte träffat honom så värst ofta på siståne, inte alls faktiskt. Men det känns sorligt i hjärtat att han inte längre skall vara kvar. Lilla Pelle. Du är fin! Finare än du själv anar. Som sagt, väldigt tråkigt att du flyttar iväg. Jag vet inte ens vad jag skall säga till dig. I just miss you!

Kvällen gick dock vidare och många gick vidare till Bliss, ett oerhört litet ställe på magasinsgatan, inte särskilt bra heller om jag skall vara ärlig. Då är faktiskt M2 tvärs över vägen bättre, detta för att de har en skön uteservering på gården. Men men, nu var det alltså Bliss som var målet för kvällen. Där såg jag redan i kön in massa barn från Lerum. Intressant! Dansade och talade med folk när jag väl blev attackerad av en påflugen gigantisk karl. Inte min typ kan jag påstå utan att ljuga vilket förde mig till att jag flydde och slog mig ner vid ett bord med två flickor. "Hej, ursäkta mig jag vill bara sitta här en stund tills freaket där borta insett att jag inte är intresserad av att dansa med honom!" "We don't speak swedish....!" Alright... då blir det till att öva engelskan, eller i detta fallet italienskan eftersom det var därifrån de kom. Intressant och riktigt trevligt! Bytte namn och är numera vänner på det ökända facebook.

Därifrån fick jag sedan uplysningen om att de andra gick. Okej, vad tråkigt. Då får jag alltså antingen gå hem ensam eller stanna kvar ensam. Men innan jag riktigt hann bestämma mig gjorde Erik med håret det för mig. Numera är han dock Erik utan håret. Men fortfarande lika söt! Hängde med dom en stund och begav mig sedan ner mot operan för en promenad. Det började dock regna så promenaden kom av sig får jag erkänna.. Men jag kom hem till slut =)


Trevlig afton helt enkelt. I avskedets, förvirringens och överaskningens tecken.

Jag är nog en lite lycklig skit trots allt!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback