Vet du?
Jag har skaffat mig en nasty rival...
More than the ones I've got! =)
Var på allt möjligt igår, mötte dock en tjej, o vi pratade om att hon gått på dejt med en av mina vänner. Cute!
Men anledningen till att de gått på dejt var att HON skickat en av SINA vänner på dejt med en annan av MINA vänner... Varpå jag sa nåt i stil med:
Vilken nummerslampa!

Gå på dejt med en kille för o få en annans nummer o sen aldrig ses mer...

Det är fan billigt! Billigt o kasst... I'm sorry hun, men så är det.. Du kanske blev ledsen, men det kanske han blev med? Detta orsakade en jäkla rabalder bland onyktra människor, Suck... Så kan det gå..

Sedan är det tydligen så att min närvaro drar ut det sämsta ur vissa människor... Hahah... Ganska roligt faktiskt. Att min blotta närvaro gör vissa oerhört nervösa och osäkra på sig själva, så till den grad att de öppnar munnen och låter osanningar slippa ur. Vad jobbigt det måste vara att vara på det viset. Att bete sig så himla omoget? Jag Känner mig gammal bara jag skriver det här, men jag är hellre mig än henne...
Helt galet! Jag känner faktiskt inte något behov alls av att hävda mig, för jag ser inte poängen med det. Okej, du är rädd för mig (för det måste hon ju vara eller??) av någon anledning och känner att du måste trycka ner mig till samma höjd som maskarna, dvs helst begrava mig. Tråkigt, men jag är inte död. Jag är vid liv faktiskt, om än lite att av all uppståndelse.... =) Dock road!

Det roliga är, min stubin är lång, oerhört lång när det gäller vissa saker, men när det väl smäller, så exploderar hela helvetet. Har lugnat ner mig rätt ordentligt på de senaste åren... Fråga min kära syster, vi bråkar inte lika mycket längre... Hehe.... Jag är snäll, visst, men inte när jag är arg. Jag jiddrar gärna, och att gräla lite är bland det roligaste jag vet. Men din dumme fan om du tänder eld på stubinen och sedan står kvar och eldar på än mer, var då inte förvånad om det en dag smäller ordentligt. Så ordentligt att tillomed du flyger. Älskling, jag vill inte bråka, men sluta hiddra med mig. This isnt the first time. Förmodligen inte heller den sista alltså...

Jag tycker som sagt det är sjukt intressant att folk känner sig hotade av mig. Av lilla söta gosiga jag?! Jag som är så underbart gossig, hoho.... Inte skulle väl jag? =P Inte för o skryta men jag känner mig lite överlägsen faktiskt. Tyvärr gör jag det. Kanske därför jag inte ger mig in i leken på dina villkor? I dont know you, I dont dislike you, I dont even care... Du är snäll, fine, var snäll mot ngn som bryr sig. Det sätt du beter dig emot mig på är skrattretande.



SEDAN på tal om något helt annat, jag har en kompis som har problem med alkohol... Hur ska jag bete mig mot denna person? Jag tror inte den är medveten om problemet själv. Illa.