Är det dina problem vi pratar om?

Det är rätt intressant. Alla andra vet vem jag bor med innan jag själv vet det? Lovely, eh?! Synd bara att vi inte bor ihop.... Mer än att vi sover ihop! No matter what, det är inte dina biz! Det är enbart mina faktiskt, möjligtvis den personen som är tänkt att bo med mig, men absolut inte någon annans! Sorry, men du kan tro vad du vill, det gör det inte sant för det. Den dagen det blir flytt så får du nog ett flyttkort =)

Anyway, nu är det knappt 10 dagar kvar, himla spännande faktiskt. Jag är sjuuuuuukt nervös! Jag har inte bott ensam på jag vet inte hur länge, sist var ju där i Robertshöjd, long time ago. Nu blir det vid Danska vägen.... NICE!

En liten sketen etta... Lågt kök, gammal standard, litet badrum, och gemensamt vardagsrum/sovrum. Men det är MIN egna lägenhet. Fattar du eller?! Mitt namn på kontraktet, mitt namn... Oooh det är lite läskigt ändå... Jag vet precis hur jag vill inreda.. Men det vet jag alltid! Frågan är hur Patrik gör, eller hur vi gör... Om vi bestämmer oss för att flytta ihop eller ej somewhere down the road. En etta är rätt litet för att bo två i kan jag tycka. Visserligen är jag sunkigt bortskämd med en stor trea, men ändå. Han är mer än välkommen, vilket han dessutom vet... Eller jag tror han vet iallafalla...

Blä.... Summan av kardemumman är att folk lägger sig i för mycket i saker som inte angår dem.

Jag skickade ut ett flyttsms igår, får då genast nyfiket frågan; Har du och Patrik bråkat?! Han stod ju inte med i smset...... Nääää kan bero på att han inte bor här, kan bero på att han kanske skickar ut ett eget flyttsms om det blir aktuellt med flytt?! Kan bero på att han inte ska flytta?! Jag vet inte klura själv.

As far as I know så har vi inte bråkat. Men ja det har vart lite jobbigt, han skadade benet vilket givetvis medfört en massa frustration från hans håll iomed att han inte kan träna som han vill och brukar.. Jag har förlorat ett par stycken som stod mig nära, och det tar ett tag för hjärtat att växa ihop efter saknaden av dem.... Så ja det har väl inte alltid vart apbra!

Men frågan lyder; Är det din sak?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback