Ibland tänker jag..
Tro't eller ej, men det händer faktiskt.
Och då händer det att jag tänker sisomså.
Alla dessa människor man möter, utan att ha planerat det, och ändå klickar med på något vis. Så att man efter ett par minuter känner; Den här människan har jag kännt i hela mitt liv!
Är sådana personer bättre eller sämre att hålla kvar i sitt liv?
Jag menar, alla man träffar som bara är som vem som helst, ett anonymt ansikte som yttrade ett par meningar och förgyllde en stund, man kanske minns dem men de är inte så mycket mer än så.
Eller dem som absolut inte har någonting att komma med alls, men däremot ett ansikte så vackert att det inte går att bli mer perfekt! Är det den personen jag verkligen borde hålla kvar?
Jag vet att utseendet inte är allt.
Det är verkligen inte allt.
Men jag skulle aldrig kunna dejta en person som jag inte är attraherad av.
Vilket då blir utseendet.
Call me superficial if you feel that that's the way I am.. Men det står jag för att jag tycker. Sedan om min drömprins kanske inte är en drömprins i hela världens ögon är väl en annan femma. What's perfect for me doen't have to be for you. Huvudsaken i den diskussen är nog faktiskt att jag är lycklig med trollet =)
Sedan har vi ju denna lilla person jag egentligen grundar hela inlägget på.

/>jag är inte klar föresten!