Gosmos!

Jobbat hela dan, hur kul som helst! Älsklingen var där =) Sjukt nöjd! Saknat den lille spjuvern! Trevligt o tjöta med de andraockså, lite skvaller, lite nytt, någon går precis i slutdagarna av graviditeten, så himla mysigt =) Nån ska flytta.. Mycket som händer på kort tid! Gjorde svalor hela dagen o kastade med kidsen himla mys, var i hallen mellan avdelningen o köket.... De flög asbra! gjorde loopar o grejjer, det gillar kids kan jag tala om. När planen gör loopar, då är det bra skit =) O min puppy, jag blir så ledsen... Precs innan jag skulle gå kommer krokodiltårarna, bara sprutar! Så säger han; Du är ALDRIG här när jag är här.... och när du kommer så ska du bara gå...! Du lämnar alltid mig! 
Sånt känns i hjärtat alltså.. I dont wanna leave! Älskling! Men jag kommer ju tillbaka?! På måndag ska vi leka igen o kasta flygplan jue.... Så frågade han om jag kunde ta med honom hem. Jag kunde gömma honom under kappan så inte de andra fröknarna såg.... Hahaha.... charmtroll =)

Jag vill ha en unge precs som du, gosmos!

Min lilla ängel!!

Åååååh, jag var på jobbet idag o min älsklingsunge!! Ooooooh så himla gosig!!!
Puppy.. Så himla söt.. Så skulle jag prata med honom ute på gården,
påbyltad som en gammal michelingubbe är vi båda två.
Så står han på marken o kollar opp på mig och så klättrar han så han står på bänken.
Han når lite längre o vi kramas så säger han;
"Men om jag står på bordet kanske jag är längre än dig.. "
så ställer han sig på bordet så är vi nästan lika långa... Så jäkla söt unge!! Då ber han mig backa lite..
Och lite mer så jag står nästan en meter 1.5 bort...
Då tar han sats o hoppar från bordet rätt i min famn o pussar mig på kinden!!
Jag tror han har saknat mg lika mycket som jag har saknat honom alltså!

Tidigare på dagen så stog Catarina o jag stod o diskuterade, så sa jag;
"Nej du har fel!!! eller hur?!" Och vänder mig mot min gosnos
".... jaaa anna har rätt!!"
Och så stod vi så hur länge som helst..
"eller hur?!"
"Jaaa Anna har alltid rätt!"
Det kanske inte är så populärt o diskutera emot mig då va,
eftersom jag alltid har min lilla sidekick med mig =)

We make a good team You and I kiddo!

Man dör ju alltså!
Ibland skulle jag vilja gå till jobbet enbart för att busa med honom!
Adoption snarast!

image189

Josefin säger:
åh!
Josefin säger:
du får ta och adoptera den ungen du...
Miss Banana säger:
men eller hur
Miss Banana säger:
jag frågar o frågar, men dom går inte med på det
Josefin säger:
konstigt...
Miss Banana säger:
ja mycket!
Miss Banana säger:
jag tror han älskar mig med
Miss Banana säger:
älskling!
Josefin säger:
vad gulligt!
Josefin säger:
han älskar dig!
Miss Banana säger:
i think he does..

Den lilla sötnosisen...


 Jag stod o prata med Linda, en tjej på jobbet häromdan...
Så kommer han, min lilla ängel, fram sträcker lite på sig o klämmer mig på bröstet...
Både ja o Linda tittar förvånat på varann o på honom o undrar
-Vad gööör du?   
-Nej jag har inte sett dig på länge så jag ville klämma lite.. ska vi måla?
Vad svarar man på det då? Jovisst kan vi måla? =P
Sedare samma dag kommer han fram när jag häller upp kaffe i kokaren.
Kommer fram bakifrån och kramar om mig, fast han är ju inte så lång.
Så hans huvud hamnar i min rumphöjd ungefär... Men det gör ju ingenting tydligen!
För han gosar liksom in näsan ändå!
Och säger sedan;
- Jag har saknat dig!
Älskling, du har ingen aning om hur mycket jag saknat dig!
Men jag vill inte att du är i min rumpa för det =)

Dagens citat


"Du, jag har faktiskt saknat dig, Fröken!"
Det kommer min goding fram till mig och säger uppkäftigt,
han stirrar mig rakt i ögonen, vänder på klacken och går därifrån.

Förlåt mig?!

Jag är så djävulsk!

Ibland är jag Evil alltså...
Som idag på jobbet, de ringde ju in mig som vikarie igår.
Inget fel med det, jag har ju slutat som fastanställd så jobbar jag blir det ju som vikarie.
Inget större snack om det så.... =)
Men när jag kommer dit, kommer en ny "tant" fram till mig, presenterar sig och frågar om jag är vikarien för idag? Vilket jag ju är, så jag svarar ja...
Då börjar hon:
"Ja, nu är det ju såhär då att nu efter frukost så hade vi tänkt att bla bla bla...!"

Vad hon nu sa, kommer inte exakt ihåg, jag var fullt upptagen att hålla mig för skratt förstår du. Hon som är vikarie för Mig, skall informera Mig om hur det går till på Min avdelning som Jag slutade på i torsdags förra veckan.... Mitt namn sitter fortfarande kvar på Min låda, Min hylla, Mitt fack, över Min handduk.... Men okejj, jag står snällt och lyssnar på henne. Hon fortsätter;

"Om det är någonting du undrar över så kan du ju alltid komma och fråga mig,
jag har koll på det mesta här...!"

Det kanske hon har fått på den här veckan. Det vet ju inte jag, men jag antar och hoppas att jag har lite mera koll ändå =)
Men då dyker Mona upp, kommer fram och ger mig en stor kram och presenterar mig för denna nya "expert" över avdelningen;
"Det här är Anna,som du är vikarie för,
hon har börjat skolan nu och är här idag för att hjälpa dig
och oss andra nu på eftermiddagen....!"

Kinderna hennes börjar blossa, men hon låtsas som ingenting, och det gör inte jag heller iofs. Linda kommer fram o hälsar, och alla barnen, och hon står fortfarande kvar och tittar på mig... Jag vet, jag är tokevil. Men om en människa som inte ens vart på sitt arbete en vecka än kommer och börjar ge mig order och information om vad jag skall göra, utan att ens ha reflekterat över att det kanske är jag som är Anna som är med på kort osv överallt, så har jag faktiskt inte någon större lust att engagera mig och tala om det heller.. Utan står hellre lite smått djävulskt och låter henne mala på.
Call me a Bitch, and you are probably correct with that statement!


Tjing!


They miss me?!

What can I say they miss me?!
I morse bad jag ju en kompis väcka mig...
Så jag verkligen kom opp!
Vilket jag till slut gjorde som tur var, anyhow.
När jag är på väg ut genom dörren, ringer en tanta o vill att jag ska jobba?!
Jag kan ju inte så jag säger nej tack.
Nu på väg hem från lite basgruppsarbete, så ringer min mobil igen
"Anna, det är din mobiiiiil, kan du ta dig hit eller......?"
Tur att jag hunnit ur biblioteket ändå..haha..
Då är det Linda!
En av de nya på jobbet är tydligen sjuk.
Så nu undrar hon om jag kan jobba idag..
Då var det DOM som ringt i morse o bett om mig.
Snäll som jag ibland är så sa jag att det gick bra
Så nu ska ja allt busa med mitt lilla troll imon... Hihi...
Var ju en hel vecka sen sist!
OLIDLIGT!

Nu är det alltså dags att fortsätta mitt arbetsliv en dag till..
Kan bli en hit =)

Dagens SMS

" Hej Anna!
Saknar dig redan!
Det blir tomt för både oss och Limpan!
Lycka till imorgon lilla skolflicka!
Massor med kramar från Mona!"


*Storgrinar*

Förändringarnas tid...

Hehe, idag är en dag med kluvna känslor!
Det är lite nojjigt att börja plugga igen, var ju ett tag sen sist om man säger så...
Så det ska bli himla skojj o se hur det blir.
Men sedan så är jag väldigt ledsen för att jag slutat jobbet idag.
Lätt sorgligaste dagen på flera år.
Hjärtat värkte när jag gick därifrån nu kl 16.07 och det var inte långt till tårarna...
Kände mig som en liten knatte när jag hoppades de skulle springa efter mig...
Haha... sjukt roligt ändå!
Att man är så löjlig o sentimental =)
Men men,
kanske tar en liten tjötkväll hos Linda imon...
Kan vara trevligt med ett bekant ansikte såhär i förändringarnas tid... Hmm...
O min lilla pluttisgoding på jobbet... Honom har jag inte ens vågat säga till att jag inte kommer tillbaka.
Jag är en hemsk människa.
Men Catarina sa att han redan visste, och att han inte pratar om annat när jag gått hem för dagen...
Att de förstår så väl, trots att det är så små...
Mina små änglar!
Kommer sakna dem massor!! =(

Buhuu...

Dagens citat

"Hmmmm, jag känner igen dig fröken!"
Haha, what??? Ja konstigt?!
Vi har sett dagligen sen i augusti minst!
*skrattar*
Ungar är underbara!

Finally?

Tragik på hög nivå!
Sista dagen på jobbet imorgon.
Hejdåkalas med lite folk på fredag kväll.
Hejdåfika med kidsen imon....
Buhuuu... Jag känner redan tårarna trilla!
Jag måste tillbaka dit.
Det går ju inte annars.
Min lilla pluttis.
Jag får ont i hjärtat när jag går,
o ser han stå där snyftandes med gråten i halsen o ber mig stanna.
Hur ska detta sluta?

Dagens citat

"Min mammas bröst ser ut som en rumpa.. men det gör inte dina fröken!"
Haha är det en komplimang eller en förolämpning??? =P

Alvedon-föräldrarnas liga!

Åh, herregud nu vet jag bara att jag kommer bli förkyld!
Vaknade i morse o kände redan då att näe, det här är inte min dag!
Fryser som sjuttan redan innan jag gått ur sängen.
Och när jag väl tatt på mig jackan o allt o ska gå ut genom dörren, ångrar jag mig
och tar på mig den tjocka halsduken och den tjocka mössan!
Vilket var en himla tur ska det visa sig, för det var svaaaajnekallt när jag väl stack ut novsen min!
Usch alltså.
När jag väl kommer till dagis får jag veta att det är en massa minus dessutom. Kanske kan hoppas på lite snö till jul då? Eller kanske lite frost iallafall?? Pleeease?!! Snälla John Polman, ge mig en vit jul iår?!!

Så till lunch då, jag vet ärligt talat inte vad vår sk. kock hade tänkt, men till 7 barn och en vuxen (vid mitt bord iallafall) hade han lagt 8 pannkakor. Ja det var rätt 8 pannkakor och lite rödkålssallad? Say what?? Ungarna äter ju minst 2-3 var, och sen en vuxen på det? Svältföda kallas sånt där mister potts! *morr*
Fick ju ge stackarna mackor till, annars hade dom la knappt tatt sig igenom dagen.
Men kommer ni ihåg den lilla som hosta som sjuttan förra veckan? Hon är inte frisk än, för hon har ju inte fått vara hemma o krya på sig, så nu är även den till vänster om mig hostig till tusen.
Jag fick sitta där som Jesus på korset med armarna ut och FÖRSÖKA hindra dem från att hosta rätt ut över bordet o maten o alla oss andra.
Så, God Jul på dig med alla underbara föräldrar som hellre ser till att de kan gå till jobbet och jobba för att glädja chefen än att ta hand om sina barn så de kan få vara friska och orka med en dag på förskolan.
Nej det är inte alls barnmisshandel att skicka barn med snor från novsen och feber till dagis, för att vi sedan ska få ringa mor o far efter en timme eller två o säga att barnen inte orkar med dagen!
Nej det är inte alls illa att dom inte ens känner sina egna barn tillräckligt för att veta när dom är krassliga.
Nej det är inte alls på oss lotten faller att vi ska hålla dom friska? Ehm...

Irriterad blir jag!
Nu ska jag gå o laga lite mat, får la se hur många dagar jag kan hålla mig frisk.
Semester på torsdag.... Och en frisk sådan I hope!

Morr åt halva världen idag! Puckon!