Lite efter...

Okajj, jag pratade med David förut, lilla puppylöv.. Det är nog den finaste gosse jag känner, men jag tror itne att han vet om det. Han förstår inte varför folk tycker om honom, han förstår inte varför han är underbar... Han förstår inte att han är så mycket bättre än vad han själv tror att han är. Och jag vet inte hur jag skall få honom att förstå. Jag antar att han lider av ngt som jag inte skriver här. men ändå.. Jag vill bara ta honom i min famn o krama honom tills han blir lugn. VArje gång jag ser honom är det det enda jag vill göra. Jag vill göra honom glad. Jag vill göra honom så glad som han gör alla andra =( Min lilla teddybjörn, är så snäll, ser så snäll ut, men lider så fruktansvärt inombords, det är inte rätt. Det är så helt galet fe att jag vet inte ens vad jag skall göra åt det..

Han bad mig att kidnappa honom. Och tro att jag kommer göra det. Problemet med det är att det inte bara är han som blir förflyttad från sin verklighet, även jag... och jag har inte tid till det just nu... =( Jag är ingen bra vän. Men jag ska, jag ska bara samla lite tid åt mig själv jag ligger nog väldigt mycket efter, för jag har precis fått julkänslor! *suck*

Kommentarer
Postat av: J

..kidnappningar behöver inte vara så komplicerade. Gå in till honom, släng honom över axeln (det är det som gör det till en kidnappning, det måste ju se ut som att han inte vill) och ta med honom till något hemligt fik någonstans i Göteborg. Bjud på en kanelbulle, gått sällskap och ett leende eller två.

Det krävs inte mycket för att hjälpa - rädda - en vän, ibland räcker ett telefonsamtal eller ett möte för att tala om att du har hans hand.

2008-01-26 @ 15:44:43
Postat av: Anna*

Jo, denna behöver det.. Han bor inte i Göteborg.. tar minst 5 timmar att ta sig till honom, OM jag har tur med bytena vill säga. Han bad mig åka till honom idag. "Åker du nu hinner du hit innan det blir kväll!" Men jag kan inte. Jag har redan planer. Jag är självisk för ja väljer mig före honom. När jag vet att han inte mår bra. Men jag vill också må bra.

Det är jobbigt.

Postat av: J

My bad. Det kan vara komplicerat, speciellt om distans finns där och förstör.

"Självisk"..

Hm, man måste naturligtvis kunna bejaka - säga "ja" till - sig själv, vilket ibland innebär ett "nej" till andra. Du är väldigt osjälvisk i din medkänsla; i det faktum att du bryr dig. -Ingen- skulle må bättre av att du mår sämre, allra minst du själv.

Jag tror att, även om det inte alltid märks, så vet personen ifråga att ditt stöd finns: du tycks kunna uttrycka det och framför allt VILJA få det uttryckt. Svart på vitt. Eller snarare, svart på grönt.

2008-01-26 @ 16:15:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback