Ibland funderar jag över livet.
Sitter just nu och lyssnar på Håkan, och det är faktiskt en del jag känner igen mig i.
Jag ser faktikst fram emot konserten ikväll.
Det var längesen jag såg Håkan nu.
Crap.
Egentligen villl jag ha konserten från way out west förra året, men det blir ju lite svårt.
Jag vill inte bara ha de nya låtarna.
Jag vill ha kärleken.
Jag vill ha låtarna man studsade fram till när man var ung och lite dummare.
På den tiden man fortfarande hade livet framför sig, hahahah..

Men ikväll är det dags, får se vad som händer.

Love you!